Nyheter / Värmeböljor hotar döda allt fler européer

Värmeböljor hotar döda allt fler européer

Värmeböljor och andra väderhändelser kommer att öka antalet klimatrelaterade dödsfall dramatiskt i Europa de närmaste decennierna. I värsta tänkbara scenario kan dödsfallen öka femtiofaldigt, detta enligt en ny studie, skriver AFP.

Studien, som publiceras i The Lancet Planetary Health, bygger delvis på analyser av 2 300 väderkatastrofer i EU-området från 1981 till 2010 Dessa kombinerades med uppgifter om de kommande förväntade klimateffekterna fram till 2100 där utgångspunkten var det värsta tänkbara scenario.

Resultatet: År 2100 kan två av tre personer i EU komma att påverkas av olika väderkatastrofer, från cirka 25 miljoner som drabbas per år i dag, till över 350 miljoner per år i slutet av århundradet. Med ”påverkas” syftar forskarna i det här fallet på allt från att man kan drabbas av sjukdom eller skadas till att man förlorar sitt hem eller upplever posttraumatisk stress, skriver AFP.

Antalet väderrelaterade dödsfall skulle kunna öka 50-faldigt, från 3 000 dödsfall per år under perioden 1981–2010 till 152 000 per år under perioden 2071–2100.

Den överväldigande merparten av dödsfallen orsakas av värmeböljor, medan bränder, översvämningar och stormar står för en mindre del. Sydeuropa kommer att drabbas allra hårdast, medan vi i Nordeuropa påverkas minst.

I en kommentar till studien skriver dock två forskare vid universitetet i Seoul att resultaten kan vara överskattade.

”Människor är kända för att anpassa sig och blir mindre sårbara än tidigare inför extrema väderförhållanden, tack vare att medicinsk teknologi, luftkonditionering och isolering av hus förbättras” skriver Jae Young Lee och Ho Kim.

 

Kan vi hålla oss runt Parisavtalets mål på en global uppvärmning på max två grader jämfört med förindustriell tid, skulle antalet drabbade av den riskfyllda hettan minska drastiskt.

– Studien visar ett viktigt exempel på vilka stora konsekvenser klimatförändringarna kommer att få om den globala temperaturhöjningen inte begränsas. Inte minst de som har små möjligheter att anpassa sig kommer att ha det extra svårt. Här pratar vi om områden där det finns många fattiga, som inte kan skaffa sig luftkonditionering och som arbetar ute på åkrarna även när det är varmt, sade Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, till TT tidigare i veckan.